Direktlänk till inlägg 30 maj 2013
Det är alltid lika roligt när det kommer in någon utsomstående och läser min blogg, och är lite nyfiken och lämnar en kommentar. Nu lät jag ironisk men det är jag inte.
Om du någon gång skäms över att du är nyfiken eller att ditt barn är frågvis, så ha i åtanke att
det ligger i människans natur att vara nyfiken.
Jag vill tacka för all positiv respons jag fått och att väldigt många tycker att bloggen är fin.
Nu senast fick jag en kommentar där en tjej bland annat frågade hur gammal jag är och om jag ville ha barnet när jag fick reda på att jag var gravid och även om jag var bredd på alla konsikvenser. Så jag tänkte att jag skulle berätta lite vem jag är.
Jag fyller i Augusti 25 år och kommer från Jämtland men fyttade till södra Sverige när jag var 18 år, direkt efter studenten. Jag har bott i Kopparberg, Lindesberg och nu bor jag i en liten, liten byhåla några mil utanför Örebro.
Jag trivs väldigt bra här tillsammans med min sambo som är 9 år äldre än mig och våra 3 hundar och 2 katter och har inte känt något behov utav att skaffa barn, jag har varit så nöjd ändå med kompisar som fått barn och hundvalpar och kattungar.
Efter en tid så vart jag sjuk och fick en äggledarinflammation. Barnmorskan berättade då för mig att det kunde bli svårt för mig att bli med barn, givetvis blev jag ledsen och funderade om jag någonsin skulle kunna bli Mamma den naturliga vägen.
Så jag och min sambo bestämde oss för att helt enkelt "Go for it", blir det så blir det.
Jag tog många graviditetstest men det vart aldrig ett kryss i rutan och jag kände att jag började bli väldigt ledsen, arg och frustrerad.
Men så juli förra året så började jag känna att kroppen kändes annorlunda. Jag köpte ett graviditetstest. Den kvällen jag skulle ta det så var min sambo på något event med hans jobb så jag väntade tills morgonen där på när han kom tillbaka. Jag blundade när jag tog testet i min hand och tordes nästan inte kika på det men så när jag öppnade ögonen fick jag se det... krysset!
Inget var mer välkommet! Så absolut ville jag ha det.
Fast jag ska inte sticka understolen med att jag var otroligt närvös många gånger om jag tagit rätt beslut.
Allt vi göra har konsikvenser. Jag har gjort många saker i mitt liv som haft dåliga konsikvenser men detta att bli Mamma är ett beslut som gett mig bra konsikvenser.
Jag var nog berädd på att bli Mamma och att ställa om mig på att mitt livs memoarer inte längre kommer att bara handla om mig utan om oss, VI:et.
Men innan allt detta så var jag inte säker på att jag ville ha barn. Sedan när jag vart gravid skulle jag bara ha ett barn och nu när jag har ett barn vill jag ha ett till. haha!
Tillslut växer man ifrån sin egoism och sin ensamhet och vill spendera den med någon. Man lägtar efter att få lära någon det man kan och skapa något eget.
Den kvinna som inte vet meningen med livet än kommer att känna den meningen när den fått dess första barn.
/Petra
Min dator är trasig! Det innebär att allt jag gör på nätet gör jag över telefonen och tyvärr, tyvärr, tyvärr! Har jag laddat hem bloggplatsens-app som verkligen suger. Jag såg att jag fått en fråga men det går inte att se den via den här appen och de...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 | 21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | |||
27 |
28 |
29 |
30 | 31 |
|||||
|